Idag har inte vart en superoptimistisk dag. Grinig å jävlig. Sambon är ju fortfarande sjukskriven, och har umgåtts mycket under den tiden med sin arbetslösa polare. And that's fine. Men nån gång så vore det väl kul om bara han å jag kunde umgås? Å man tycker ju inte att man själv ska behöva pusha för det, utan man tycker ju kanske att han får inse det själv (eller så vill han inte umgås med mig, vad vet jag) Men han har i alla fall umgåtts typ varje dag i 3 veckors tid med denna kompisen. Dagtid, å sen så är det spel på datorn mellan 18-21. SEEEEN får jag jag lov att umgås de 2 sista timmarna (i en utav dom kollar vi på Big Brother) av dagen med min mannen i mitt liv.Idag har jag vart helt ledig. Klockan 9 kommer kompisen. Sen drar som ett par timmar senare, ska spela UNO hos denna killen, å nej, jag var inte sugen på att hänga med ett dugg.
Så jag åkte till Allum i stället. Rymde lite kan man säga. Fast jag berättade såklart vart jag skulle. Jag är ju för godhjärtad för att låta någon gå undrandes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar