torsdag 3 februari 2011

Ångest

Vet ni att jag jobbar i chark? Vet ni att jag var övertygad om att medvurst var varmrökt? Vet ni att det visade sig att den var kallrökt? Vet ni att jag har ätit massor med medvurst? Vet ni att jag har ångest över det?

Är man nojg över det mesta som jag är. Värre vissa perioder, och lite mindre andra, bra, perioder. Så får man vrålpanik såklart. Så denna morgonen spenderade jag med att ringa massa samtal. Först till jobbet för att kolla om det verkligen stämde, and it sure did. Sen ringde jag MVC, barnmorskan som jag pratade med sa det att på hennes tid så fanns det ju inte ens kostråd som man skulle följa, att hon många gånger tror att dessa råden stjälper mer än de hjälper. Men var jag mycket orolig så skulle jag kontakta VC för provtagning. Så jag ringde givetvis dit efter vi lagt på. Läkaren på detta området ska ringa tillbaka om fredag NÄSTA vecka klockan 8,00. Tidigare om möjligt, för att prata med mig och se om jag behöver komma in för provtagning. Måste säga det att mottagandet på VC var väldigt oproffersionellt denna gången.

Sen ringde jag till SLV just in case. Damen jag fick prata med sa det att toxoplasmer är högst ovanligt i livsmedel i Sverige idag, i och med att det kollas så noga som det gör. Då är katter en större riskkälla. Så bara för att pålägget är kallrökt innebär inte det att det automatiskt innehåller dessa parasiter. Å sedan att det förs över till fostret är också ovanligt. Men jag behöver ju inte fortsätta äta pålägget nu bara för det, utan kan ju vara lite försiktigare.

Nu känns det hundra gånger bättre än vad det gjorde igår kväll. Jag skulle nog vilja påstå att det var ångestattacker, på riktigt. Skakade å kunde inte äta ordentligt. Å Sambon blev bara sur och irriterad över mina nojor hela tiden. Vilken tröst. Sedan resonerar jag som såhär: Det finns alkoholister och drogmissbrukare, som nyttjar ofta under sin graviditet, som får fullt fungerande barn.

Så pålägg VS alkohol och droger? Känns ju som att det senare skulle kunna göra mycket mer skada.

1 kommentar:

  1. Ja det är jätte häftigt! Nu hann jag inte få med de "värsta" när hon rörde sig, men ska börja ha kameran mer beredd eftersom hon börjar bli så stor så nu kommer det synas mycket tydligare :) Jätte mysigt så länge det är snälla sparkar som inte gör ont ;)

    SvaraRadera