I natt i natt.

I natt vaknade jag av att jag hade DJÄVULSK kramp i ena vaden. När den släppt kände jag att jag var nog lite kissenödig. Lika bra att gå på toa när man ändå är vaken å vridit sig i smärta. Väl på toa känner jag att näsan rinner, så jag sväljer och sväljer, men det slutar inte. Jag upptäcker att jag blöder näseblod. Andra gången under gravidieten. Å jag har inte blött näseblod på säkert 10 år innan. Blödde dock väldigt ofta i mina yngre dagar. Hur som.

Men man kan säga att det var lite tur i oturen. Hade jag inte vaknat av krampanfallet, hade jag inte märkt att jag var kissenödig, vilket hade gjort att jag inte märkt att jag blödde i näsan. Utan i stället blött ner hela sängen.

Så, nu vet ni.. ;)